I gotta feeling - Black eyed peas





Jag vet vad som är viktigt för mig. Jag har saker som är viktiga för mig.
Du vet vad som är viktigt för dig. Du har saker som är viktiga för dig.
Låt oss göra våra viktiga saker på varsitt håll, men låt oss ändå göra dem tillsammans.

Det är, enligt mig, ett av många bra sätt att bygga en bra relation på.


Dagen då vi yngre på ICA Soltunet for iväg...

Dagen var torsdag den 20e augusti och vi samlades kvart i 10 på morgonen vid Statoil i Nora för att sedan ge oss iväg. Efter många om och men var vi på väg. Visst tog det sin lilla tid för oss att ta oss fram till parkeringshuset vid Liseberg, men resan dit var näst intill lika rolig som själva vistelsen på nöjesfältet. Att berätta saker i detalj skippar jag denna gång, då interna skämt och vissa händelser inte gör sig lika roliga via beskrivning som upplevelse. Resan/trippen var i alla fall en lyckad sådan, och det tror jag vi alla kan hålla med om!? Vädret var kanon, inte allt för långa köer till attraktionerna och framförallt...vi hade det jävligt trevligt! Vägen hem blev dock en aning "pinsam". Vi fick turas om att sova i omgångar för att en hela tiden skulle sitta vaken och konversera  med chauffören, för att hon inte skulle somna. Tillslut var det min tur att sitta vaken. Då vi båda var riktigt trötta och inte hade särskilt mycket att säga lyssnade vi istället på musik, och diskuterade låtarna ända tills det "dog". Elen/strömmen i bilen började krångla och vi fick stänga av allt man kunde tänka sig, för annars fungerade inte lysena och lysen måste man ju ha. Speciellt mitt i natten. Vad tror ni händer? Jo, jag får i uppdrag att SJUNGA hela resterande del av vägen hem. Och ni som känner mig vet att jag inte har världens bästa sångröst, särskilt inte efter en hel dags skrikande i karuseller. Det slutade med att det hela förvandlades till en "ONE MAN SHOW" och att hela minibussen vaknade till liv. Alla skrattade, förutom de två dönickarna längstbak. Tillslut började även dem skratta, för när Sandra (allasvåranhoik) väl kommer igång  och immiterar olika personer, då är det inte många som kan hålla sig. Särskilt inte när klockan är halv två på natten och dem redan är övertrötta.

En tråkig sak med vistelsen i Göteborg var dock att jag inte hade någon tid till övers. Som många av er vet har en av mina käraste "ägodelar" flyttat till sin kille i Götet...Dvs. Lisen. Jag saknar henne något enormt och när jag ändå var i krokarna hade jag gärna viljat träffa henne, men men det blev ju som det blev. Jag måste försöka ta mig i kragen och åka ned snart. Pyssla, fota, mysa och vette fan allt. men framförallt för att bara få se henne, träffa henne!


"Om ni hållör rakt fraem och sedan tar in till högöer, då ser ni dä på en gång!" 
/ Hoik

Meriternas man, med inspiration från flera miljöer...

Jag avbröt med att fråga om jag fick ställa en konstig fråga. "Det finns inga konstiga frågor" fick jag till svar samtidigt som ett helt rums blickar vändes mot mig. Jag frågade lite genant, så där med fnittrig röst ni vet, om allt han står och säger är sant, eller om det bara är en vision, några av målen han vill uppnå den här säsongen...
Han tittade fundersamt bort mot min kant och sa något liknande, "varför skulle jag stå här och presentera allting om det inte vore sant? Eller vad menar du egentligen?". Jag blev så glad inombords så det enda jag fick fram var skratt och orden "ja, men det verkar för bra för att vara sant. Typ som en dröm". Alla i rummet skrattade och det slutade med att en lagkamrat fick förklara vad jag menade.

Det här om något är/kan bli möjligheternas säsong. Det kommer att bli tufft och man kommer att få slita hårt. Det finns inte längre någon självklarhet. Alla kommer att få slita. Har man bara hjärtat och själen på rätt sida, har man bara viljan och lyckas man med att hålla sig hel och frisk så har en otorlig väg just öppnats framför en. Som ni vet är jag ju så där skrockfull av mig och måste säga att man inte ska ropa hej förens man har gått över bron, men det går inte annat att säga än det som just nu finns framför oss är en drös med möjligheter.


RSS 2.0